02 december 2005

Morgonstund har kaffe i mun

Ännu en dag har påbörjats, en stapplande, skälvande, dunkelt sakta gryende dag. En dag som nu tänts i förening med en stunds djup kontemplation över livets vedermödor och fromma. Låt oss stanna upp lite i denna bekanta situation och dissekera dess kanske viktigaste beståndsdel!

I denna stund är det opium för Pleo, vars arom är omisskänslig och vars verkan nu sprider sig i nyttjarens brännade ådror skapande en pockande iver och kraft att axla dagens mer eller mindre tunga ok och lustfyllda stunder, som går under namnet kaffe och i vars tjänst undertecknad varit fjättrad under åratal och som vid dess uteblivande, åhh hemska tanke, hotar att skapa kaos i tillvaron och göra dagen till ett bastard av dess verkliga potential, upphällt och alldeles förträffligt tempererat för att tonerna i smaklökarna skall ljuda såsom skön musik för den musikaliskt begeistrade och skapa stunden framför andra.

Ingen dag kan utan en stunds inmundigande av kaffe bli riktigt vad den annars kunde varit!

Dagen har börjat!

Synnerliga hälsningar

/Koffeinistus alias Pleo