Rötter

Såsom våra vänner krukväxterna kräva omplantering och ny, främmande jord för att utvecklas, växa och trivas bör kanske också människan göra det samma med sig själv emellanåt. Men visst gör det ont att dra upp sina rötter även om de i Solas stad var tämligen grunt förankrade.

Dock fanns där mycket att luta sig mot, något som torde vara synnerligen nödvändigt då rötterna är ytliga och tillväxten är stark på längden. Vänner är bra. Många skratt och inspirerande konversationer gjorde många dagar lättare. Jag hoppas på en fortsättning. Vänskap minskar inte med ökat avstånd.

Din plats i den likt ett löv formade arenan för arbete har du intagit med den äran. Inte en stund tvivlar jag på din förmåga att med bravur fullfölja ditt kall och dina plikter. En stor tillgång är Pleos lyhördhet, vilja och förmåga att göra ett bra jobb och inte minst förmågan att se med skratt även i svåra stunder. Jag är glad att jag (trots att det tog tid) vågade anställa detta synnerligen oprövade kort. En guldklimp visade det sig.

Snart kommer också en respons på Pleos betraktelser kring åldrandets evolutionära nytta. Mycket intressant handske du kastat, käre kombatant. Först ska dock firas jul och dylikt. Jag tillönskar min vän, tidigare kollega, min diskussionsfrände och min inspiratör ett synnerligen trevligt firande av Jesus födelsdag.

Väl mött på blogg, över telefon och i realiteten, broder.

/Anita