Nostalgi

Vilken fröjd, återuppståndelsen är fullbordad!
Väl mött Anita! Jag kan inte annat än storle över alla gamla finurliga inlägg som gjordes i bloggens begynnelse. Vem minns inte frågan om fröken eller fru Ylva som satsade på att bli fru hund vilket visade sig fatalt för hennes fortsatta vidkommande... Eller lägereldsepisoden i en svunnen tid då uttryck som "gå och knacka med dina stenar någon annanstans" myntades. Det var tider det!
Må hoppet om flitigt skrivande leva! Eller som vissa skulle uttrycka saken, gört!

Bästa hälsningar, vännen Pleo